Kungsleden revisited. Dag för dag för ett år sedan.
I morgon är det ett år sedan jag påbörjade ett av de större äventyr jag troligtvis kommer ge mig på. Jag gick hela Kungsleden, 43 mil, från Abisko till Hemavan. Jag skulle kunna slänga ut mig klyschan att det inte har gått en dag sedan dess utan att jag har tänkt på denna vandring men så är det givetvis inte. Vad som däremot är helt sant är att jag med jämna mellanrum, jag skulle till och med säga ofta, får anledning att återgå i tanken till olika tillfällen under dessa fyra veckor, kontemplera över tältnätter, känna spänningen när det var vilt i närheten, affirmera euforin kring övervunna hinder (såväl mentala som geografiska) och nypa mig i armen över att jag faktiskt gjorde det jag satte mig för att klara.
Jag bläddrar ibland i de bilder jag tog, jag kollar någon av de tre filmerna jag klippte ihop och jag längtar efter att använda tältet igen. Inte nödvändigtvis en så här lång promenad, men att återuppleva den där känslan. Jag och alltet, mitt hem på ryggen, dagen som den kommer, luften och tystnaden.
I vardagen har dock livet kommit emellan, som det gör, och det har inte blivit några fjällvandringar eller liknande upplevelser. Dagsturer och till och med någon tvådagars har avverkats men det har varit andra resor och evenemang som tagit upp tiden. Så i väntan på en vecka i Lofoten, en långhelg på Skye eller en arrangerad tripp till Bad Gastein fick jag idén att åka på ett mentalt återbesök till de svenska fjällen genom att dag för dag gå igenom mina dagboksanteckningar från vandringen tillsammans med bilderna från just den dagen. Därifrån var steget inte långt till tanken att skriva ner dem på denna blogg och helt enkelt publicera dem, ocensurerat och rakt av. Vad tror ni om det? I vissa lägen kommer det märkas att jag bara svamlar, i andra att jag nog undermedvetet haft en tanke på att publicera dem på ett eller annat sätt redan tidigt.
Så häng med, i morgon börjar vi lite försiktigt med resan från Lilla Edet till Abisko innan vi dagen efter tar de första trevande stegen mot målet, sisådär 700 000 steg längre söderut.
//Jochen
PS. Om du var ute och vandrade denna tid och stötte på mig kan jag ha nämnt dig i min dagbok och således kommer du med här. Tänk på att detta är dagboksanteckningar, inget jag skriver är illa menat. Om du inte vill vara omnämnd i denna blogg är det bara att höra av sig.
Jag bläddrar ibland i de bilder jag tog, jag kollar någon av de tre filmerna jag klippte ihop och jag längtar efter att använda tältet igen. Inte nödvändigtvis en så här lång promenad, men att återuppleva den där känslan. Jag och alltet, mitt hem på ryggen, dagen som den kommer, luften och tystnaden.
I vardagen har dock livet kommit emellan, som det gör, och det har inte blivit några fjällvandringar eller liknande upplevelser. Dagsturer och till och med någon tvådagars har avverkats men det har varit andra resor och evenemang som tagit upp tiden. Så i väntan på en vecka i Lofoten, en långhelg på Skye eller en arrangerad tripp till Bad Gastein fick jag idén att åka på ett mentalt återbesök till de svenska fjällen genom att dag för dag gå igenom mina dagboksanteckningar från vandringen tillsammans med bilderna från just den dagen. Därifrån var steget inte långt till tanken att skriva ner dem på denna blogg och helt enkelt publicera dem, ocensurerat och rakt av. Vad tror ni om det? I vissa lägen kommer det märkas att jag bara svamlar, i andra att jag nog undermedvetet haft en tanke på att publicera dem på ett eller annat sätt redan tidigt.
Så häng med, i morgon börjar vi lite försiktigt med resan från Lilla Edet till Abisko innan vi dagen efter tar de första trevande stegen mot målet, sisådär 700 000 steg längre söderut.
//Jochen
PS. Om du var ute och vandrade denna tid och stötte på mig kan jag ha nämnt dig i min dagbok och således kommer du med här. Tänk på att detta är dagboksanteckningar, inget jag skriver är illa menat. Om du inte vill vara omnämnd i denna blogg är det bara att höra av sig.
Äntligen!
SvaraRadera