Kungsleden dag för dag: 30 augusti - Barturtte till Vounatjviken - Riebnesgájse

18.2,5 km (+ båt)
8:30 - 14:40 + 16:00 - 17:15

Förts hade jag tänkt att beskriva dagens etapp som gårdagens, bara mer sumpig och geggig istället för brant. Nu blev den brant också pga omständigheter.

Vaknade vid 4:30, inget regn men blåst och 4°. Låg och funderade en stund och lyckades somna om till strax efter 6! Sträckte på mig och planerade dagens etapp. 17-18 km skulle det bli, mestadels nedför. Ingen idé att att vänta så vid 7 klev jag ur tältvärmen. Fi satan vad snålkallt det var. Det var inget läge för långfrukost, jag åt den på knä i det lilla lä mitt tält gav och packade ihop och var iväg på 90 minuter. Full mundering - Icebreaker-t-shirt, underställ, dunväst, vandringsbyxa, regnställ, mössa, buff och handskar. Handskarna åkte av efter en stund men resten blev på. Efter någon timma började det också regna, så bra val, Jochen! Väl inne i skogen avtog regnet och solen försökte titta fram. Den lyckades också med jämna mellanrum och då blev sagda mundering rejält varm men vegetationen var fortsatt blöt och det var vansinnigt lerigt, sumpigt och snårigt. Hela resten av vägen. Jag ska inte säga att jag blev sur, men jag hann tröttna på det. Enda trösten var att det inte var brant uppför.

Det har varit lite av haveriernas dag, jag sa ju att jag inte kunde ha ihållande tur. Vi fikarasten lyckades renhornet riva hål i ryggsäckens regnskydd, mycket olyckligt. Det funkar givetvis ändå, men risk för läckage föreligger. Sen, på den sista sträckan in mot Vounatjviken, efter att jag kommit ikapp de båda herrarna och jag egentligen borde ha stannat för lunch, men det kunde ju inte vara mycket kvar, tappade jag balansen och i nästan  fallet landade jag på min högra stav som gick av. Helvete. Får bli en stav framöver då. Ingen idé att reklamera, brottet är väldigt tydligt, ingen stav håller för det.

Jag var less, svett, trött och hungrig och mina kängor hade fått vad de tålde. Jag tänkte ta en stuga, en bädd och få torkat upp lite och ta båten i morgon. Trodde jag... Damen upplyste mig om att han nog skulle köra strax före 16, dvs om en dryg timma. Ville jag inte åka med? Hon hade inga lediga bäddar, det var fullt. Och det finns fina tältplatser på andra sidan. Det var ganska tydligt att hon inte ville ha kvar mig så jag sa ok. De båda herrarna hade också tänkt övernatta här, men jag räknade med att de skulle tälta på denna sida. Trodde jag... Efter en stund kom de, sura över att de inte heller fått någon stugplats utan blivit tipsade om fina platser på andra sidan. de hade frågat om det verkligen inte fanns något och fått besked att de kunde få hyra en 11-bäddars-stuga för 1500 om de ville.

Alltså, det finns ju business och det finns geschäft. Det framkom ju senare att orsaken till att han skulle åka var att någon beställt skjuts från andra sidan, han ville helt enkelt inte köra tom. Hon erbjöd ju oss inte ens tältplats utan pratade så fint om andra sidan. Det korkade är ju att om hon istället hyrt ut de 11 bäddarna för 300-400/styck så hade hon fått den inkomsten och bårfärden. Men, de är ju helt ensamma, står utan konkurrens så de gör som de vill.

Till på köpet, på andra sidan drällde det inte direkt av tältplatser. Det fanns en bra och den var herrarna snabbare än mig till. Man kunde slagit upp framför ett par fritidshus också ("Det är ju ingen där") men det kändes inte bra. Jag sa till dem att jag skulle gå lite längre på leden och se om jag hittade något. Nu var det ju så att det var fortsatt sumpigt och på råga på det brant uppför, på fjället. Leden följde en bäck så jag tänkte att någon liten platå kanske fanns. Trodde jag... Efter ett tag hade jag gått för långt för att vända om, det var bara att knata på. Uppe på kalfjället blåsste det rejäla västliga vindar. Jag kollade kartan och siktade in mig på två tjärnar leden passerade mellan. Den ena låg kanonbra men helt öppet = fullt blås. Jag gick runt lite i terrängen och fann en sned plats vid den andra där jag fick lite lä av en kulle. Det blåser fortsatt och rycker och drar i tältet men det får duga. Klockan är 19:30 och jag känner för att sova länge. Kommer vädret tillåta det? Det positiva i detta elände är att jag nu har ca 15-16 km kvar till Jäkkvik och jag har redan avverkat stigningen på etappen. Heja mig! Fast seriöst, två nätter och vilodag i Jäkkvik känns mycket rimligt.

Dagens lärdom: 15-16 km är en lagom dagsetapp, båtfärderna förstör det hela.
Myggindex: 0
Naturobservationer:
Blåbären blir färre och risen gulnar
Dvärgbjörken tappar löven som fastnar på mina våta kängor
Ormbunkarna är bruna
Skrämde upp en vigg vid en av tjärnarna
En olyckskorp flög över båthamnen...

PS. Det blev nästan folktomt idag. Jag såg ingen på hela dagen förrän kanske halvvägs, då mötte jag ett par med en hund. Mannen som gick först hälsade buttert, kvinnan med den enögda Sib Huskyn svarade inte på tilltal. De kan ha varit utlänningar, men borde väl ändå förstått en hälsning?

I morgonblåsten på Barturtte

Passerade Polcirkeln idag!

Kvällsblåst vid Riebnesgasje

Inte många bilder idag, men härlig kvällssol!

Kommentarer

  1. Ännu ett inlägg med fina bilder. Man blir sugen på natur istället för att sitta framför skrivbordet hela dagarna.

    -Jimmy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte svårt att få bra bilder i fjällen...

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kungsleden dag för dag: 2 september - Jäkkvik till Luvtavrre

Kungsleden 2016: Att få ligga bra

Huvudstad 2014, Balkan, 29/4: Kvardröjande öststat