Krakow, dag 3

Inget hade kunnat förbereda mig. CJ hade skojat om det, men det var så långt borta. Jag vaknade före honom, jag var alltså vaken. Jag hade kollat av twitterflödet, rensat mail, spanat in bilderna från igår. Då. Utan förvarning. Som ur en varulvs inre. RAUBTIER!!! CJ:s telefon vrålar som ur alla helvetens avgrund! Vad!? Vem!? Varför!? Min rumskamrat sliter till sig luren, ler bakom min rygg: "Tyckte det kunde passa idag" Jo, jo.
 
Hanses plan skulle lyfta framåt eftermiddagen, så några längre utflykter var inte att tänka på. För ett kort ögonblick i Arboga i höstas funderade vi på att försöka hinna med en kyrka, inredd med benknotor efter offer från pesten eller digerdöden eller Tamiflu eller vad det nu var, men det låg helt enkelt för långt bort. Krakow är dock en stad alla talar om är så grann i sig så under tiden vi drack det blaskiga teet och den tvivelaktiga juicen studerade vi kartan noga och gjorde upp en tripp som nog skulle kunna fördriva tiden. Vårt hotell låg faktiskt oförskämt bra till, ett stenkast från gamla staden åt ena hållet och en fnysning från floden och borgen åt andra. Vi packade ihop, checkade ut och traskade iväg.
 
Borgen ligger vid floden, inte speciellt ovanligt. Det var en klar och frostig morgon och med små moln puffande ur våra munnar stod vi en stund nedanför befästningen och begrundade byggverket. CJ försökte lära mig att ta panoramabild med min iPhone, och när han fått den tröge tysken att fatta att det var vinklingen av kameran, inte höjden vertikalt som den lilla pilen anvisade så blev det ganska bra. Det är viktigt att kunna skratta åt sig själv. Vid foten av borgen stod en eldsprutande drake. Vi var inte helt pålästa, det medges, men det föreföll som om det fanns någon legend om en drake som vilade under borgen. Försäljningen av mjukvarianter av det mytomspunna djuret i såväl stånd utanför som officiella butiker inne i borgen skvallrade om det i alla fall. Stort, ombyggt, tillbyggt, nerrivet och uppbyggt igen kan man väl sammanfatta det hela. Medeltida träbalustrader blandades med byggstenar av betydligt yngre modell och en gigantisk stenbelagd innegård med balkonger, inlägg i sten och allmänt tjusigt imponerade inte bara oss utan andra svenskar som vi hörde letandes efter toalett. Tänk att man aldrig kan få vara ifred...
 
 
Promenaden ledde oss vidare mot de judiska kvarteren som var lite av ett mål. Vi gick i de trängsta gränderna, knackade på de gistnaste dörrarna, antastade de mest eländiga trashankarna... Nej, vänta. Fel berättelse. Men det var lite "patina" på en del av husen, inget snack. Vi gick förbi en stor kyrka och bestämde oss för att titta in. Den var hög som helvete, vi intresserades av hur den kunde se ut på insidan. Det var öppet, men tyst. Det var söndag i ett katolskt land, det borde väl vara en mässa? När våra öron vant sig vid tystnaden hörde vi något. Barn? Nej, en vuxen. Men barn också. Vi smög oss mot kyrkrummet och kikade fram bakom förlåten. I bänkarna satt en hel drös med ungar och bakom dem tydligen deras föräldrar. Mitt i salen stod prästen och det verkade helt enkelt vara någon form av söndagsskola där barnen nu skulle visa upp vad de lärt sig. Vi begrep ingenting, men alldeles tydligen var barnen sådär spontana och fåniga som barn kan vara, för med jämna mellanrum skrattade de vuxna på det där fåniga sättet som bara vuxna kan skratta åt barn. Vi log i mjugg och gav oss ut i samhället igen.
 
Vi sökte oss över torg och förbi ett spårvagnsmuseum och fann ganska enkelt den judiska kyrkogården. Jag hade varit utanför densamma i Prag, men där kunde man inte gå in, så när vi upptäckte att det gick bra här häll jag på att kliva in i detta judiska etablissemang utan att betala. Det var emellertid snabbt åtgärdat och med mössa på klev vi in bland gravstenar tätt inpå varandra i ett litet utrymme, en del så väderbitna att det inte gick att urskilja några tecken på dem. Andra nyare, men de allra flesta med små högar av stenar på sig. De viktigare gravarna, där vi trodde omtyckta och speciella rabbiner låg, hade små lappar instuckna i sprickor, fogar och skrevor. Förbön, gissar jag. Ack, du människa...
 
Promenader, kultur och religion tar på krafterna, så vi slog oss ner på en liten lunchrestaurang alldeles utanför kyrkogården. Inredd i vad som tidigare varit tre-fyra små butiker fanns detta kosheretablissemang i en miljö som var gemytlig, mysig, hemtrevlig och välkomnande på alla sätt. Konst blandades med bruksföremål på väggarna, stolar och bord var lite gistna, skeva och inte i alla kombinationer jämna par. Ur högtalarna spelade dragspelsmusik med sång på jiddisch och med öl och kalkon i magen satt vi och njöt av de sista timmarna i Krakow. Jag har svårt att tänka mig en bättre avslutningsmåltid. Mätta och belåtna knatade vi tillbaka in i gamla stan en sista gång. Diskussionen gick varm, skratt, allvar och reflektion över upplevelserna de senaste dagarna kändes rätt, riktigt och viktigt. Vi betade av den gamla stadsporten, som säkert är med på UNESCOs världsarvslista, precis som allt annat gammalt bôs, jag plåtade torget i panorama, skitlätt, och sen var det obönhörligen dags att köra CJ till flygplatsen innan mina fem timmar hem till Płońsk tog vid. Vi sa hej, helt överens om att detta var en av de absoluta höjdpunkterna på året och att det här var ett ställe att komma tillbaka till. Inom kort skulle våra nerdcampande vänner få ett förslag på en resan nästa höst, dels till Auschwitz, men även till Nosferatus slott, inte långt därifrån. Och så var det ju det där med Tjernobyl. Vi har mycket framför oss. Jag kan knappt vänta.
 
Jag rekommenderar verkligen ett besök här. Jag åker gärna dit igen, så hör av dig om du vill ha sällskap. Mitt intresse för vad som hände har väckts på nytt och jag letar reda på dokumentärer för att får mer info. Vem vet, kanske den där tegelstenen "World at Arms" hemma kommer att bli läst inom en inte allt för avlägsen framtid till och med.
 
Välkommen till Polen, det finns att lära här.
 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kungsleden 2016: Jakten på tält

Tanzania 2018/1: På menyn - Fläsk och fisk

Viktigt meddelande! Byte av plattform och adress!