Det man inte har i huvudet...

...kan jag faktiskt inte kompensera med att ha det i benen. Jag glömde halva min träningsutrustning hemma denna gång och att springa halvklädd i minus 15 grader är inte bra för prostatan. Gissa om jag blev besviken när jag kom till rummet efter jobbet idag och var sugen på att ge mig ut och konstaterar att det inte blir något. Är det sånt man kallar Västgötaklimax? Jag svor två gånger, sedan körde jag ett kortare pass statiska styrkeövningar jag fått av PT, och även om det inte är samma sak så är det, som jag säger, bättre med lite än med inget. Att jag kommer av mig i löpningen är en annan femma.

Ja, det har blivit kallt här. -10 som varmast på dagen och framåt veckan hotar de med nedåt 30 minusgrader på natten. Klart på dagen, ingen nederbörd i sikte. I DN idag läste jag att folk dött bla här i Polen av kyla, men jag har det varmt i hotellrummet så det går ingen nöd på mig.

Idag var det så dags att se på lägenhet. Enligt uppgift skulle den vara inredd och utrustad, så det var med iver vi gav oss iväg på lunchen för att se den. Husen är hyfsat nybyggda och ligger kanske en kvarts promenad från jobbet, alltså lite närmare än hotellet. Andra våning, balkong åt det hållet ni ser på bilden ovan.

Men att den var inredd är väl en sanning med modifikation... Golv och väggar var klara, men köket som ni ser saknade en del viktiga detaljer. Det löser sig, men det var ju inte vad jag väntat mig.

Balkongen utanför köket

Vardagsrum, dörren borta till höger går till balkongen

Vardagsrummet åt andra hållet, ut mot hallen

Sovrummet

Porten

De ska vara färdiga med allt om en vecka var beskedet, men det återstår att se. Ingenting är skrivet ännu, men jag ser ingen anledning att inte ta den. Köksmöbler ställer de in, allt annat får jag fixa på IKEA. Inget bekymmer i sig, lite meck bara. Tydligen har en kollega en säng stående som blivit över när någon flyttat hem, vi får väl se. Det roliga är att bara för att vi tittat på denna så betyder det inget gällande vetskap om när jag kan flytta in. Jag har ingen aning om hur jag praktiskt löser det, om IKEA här har hemkörning, om de vill att man flyttar in på månadsskiften, inget. Allt löser sig, jag har blivit väldigt mycket bättre på att ta saker som de kommer...

Kan väl som kortast också meddela att jag nu är färdig med tandläkaren. I går var jag där och satte dit tre kronor och ett implantat. Ni som följer mig på Twitter kunde se dem innan de monterades in. Känns konstigt att ha permanenta tänder där nu, och näst längst bak på höger sida har jag ju inte haft tand alls de senaste månaderna. Funderar på att göra en back check och se vad jag betalat för hela kalaset, frågan är om det är klokt.

Idag kom PC tillbaka efter semester, på gott humör. Sugen att ta tag i en del förändringar sa han. För mig har det också förändrats lite, jag tar nu tag i två stora kundprojekt, ett nytt och ett havererat. PC sa att jag nog inte skulle ta så mycket mer, viktigare att få fart på verksamheten. När VD var nere fick jag också en del personalansvar att ta tag i. Jag coachas väl av båda två och jag känner mig mer och mer mogen för var dag som går. Än är det det inte mycket respons från mina medarbetare, men den jag får visar att de är hyfsat överens om min position. Återstår att befästa den och att med den i ryggen få svenskarna att fatta att det är hos oss jobben ska ligga.

Under söndagspromenaden i helgen sa min älskade fru att det märktes på mig att jag trivdes, att jag gjort ett val som var rätt, för mig. "Det hörs när du pratar om det" sa hon. Andra, som våra goda vänner vi hälsade på under lördagen, skulle kanske säga att jag pratar lite väl mycket om det, men det ligger något i det hon säger (såklart). Flera indikatorer visar att jag faktiskt lämnade Elanders vid rätt tidpunkt och att jag nu kommer tillbaka precis lika väl tajmat. Självklart visste jag inte det då och sällan är det som man får veta om ens livsval var rätt eller fel, även om man undrar aldrig så mycket, men jag har faktiskt fått lite av ett facit. Kombinationen av att jag känner så väl att jag är rätt person för detta jobbet, på rätt plats gör att utmaningarna som ligger framför mig bara sporrar och lockar. Jag kan liksom inte vänta på att bli mer varm i kläderna, jag vill hugga tag i det nu! Nu är det ju så, som jag påpekat förut, att beteenden är svåra att bryta och mitt normalbeteende är inte att söka aktivt på det sättet, att ta för mig. Jag jobbar på det, för det är alldeles tydligt att det är vägen till framgång i Elanders idag.

Puss & Kram!