Vi tar väl ett till?

Minus 1 till i morse, totalt 1,5 sedan vi började. En lämplig takt kan tyckas. Vi ska ha klart för oss att jag inte håller igen på helgerna. Rejält med lösgodis på fredag/lördag, potatissallad och glass på söndagen. Samtidigt ska nämnas att mitt hålligång håller ett för mig bra tempo. Ett pass styrka på gymmet och två löppass ( 5 + 10 km) har det blivit. 1 kilo på en vecka kan kanske tyckas lite, men jag tycker mig känna en skillnad i byxlinning och det är ju bra. Lite trist då de är hyfsat nyinköpta, men det lilla bekymret får jag väl leva med antar jag... Det står mer och mer i tidningarna om 5:2 och nu fick jag reda på att min svägerska i rent experimentsyfte gör en variant på det hela också. Inte för att hon behöver, men ändå. Tre veckor tills vi drar till Italien, vad tror ni vågen visar då?
Trots uppmaningar var det få som kommenterade mitt inlägg om Gregor (han ska döpas om, av anledningar jag håller för mig själv). [Uppdat. Gregor heter numera Oscoe] Jag fick fler G+ än på något annat, men märkligt nog inte speciellt många som läste, i alla fall inte jämfört med en del andra inlägg jag gjort. Jag blir nog aldrig klok på hur interwebz fungerar. Eller jag i den miljön för den delen. När man inte ens får kommentarer när man uttryckligen ber om det, då blir mediets flyktighet ganska tydlig. Låt mig kort bara förklara:

Någon gång under förra året hade jag fått så många uppmaningar (med anledning av mina inlägg här) att skriva något "riktigt" att jag faktiskt gick på det. Jag började fundera på vad jag skulle kunna få ur mig, vad jag skulle kunna berätta. Jag påbörjade en del tankar, men de självdog. Andra idéer dök upp i huvudet men lyckades aldrig formulera sig i skrift (än). Den här växte dock fram under några lunchraster och jag bestämde mig för att testa den på er. Huruvida jag lämnar vår hjälte på uteserveringen eller om jag fortsätter att gräva i vad som faktiskt hände när kollegan dragit iväg, eller ännu hellre när hon kom tillbaka får vi se. Man ska ha både tid och inspiration och som ni vet, det är så mycket som ska bli gjort på väldigt lite tid. Hela tiden. Kanske blir det skrivet mer på terrassen i Italien, kanske inte. Kanske läser jag mest där. Vi får se helt enkelt.
I morgon har jag nog mer tankar som behöver ut. Just nu ville jag bara ge denna korta nulägesrapport. Puss & kram.

Jochen, din tröst i tröndelag

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kungsleden 2016: Att få ligga bra

Kungsleden 2016: Jakten på tält

Huvudstad 2014, Balkan, 29/4: Kvardröjande öststat