Kvinnor kör bättre än...
I söndags var jag och min hustru ute och sprang en runda på 10 km. Härligt soligt höstväder, klar luft, sprakande färger, friska andetag. Vid ett par tillfällen under rundan sprang vi på sträckor som enklast kan betecknas som landsväg, dvs möjligheten/risken att beblanda sig med motorburna fordon var uppenbar. Föga förvånande blev så också fallet, givetvis. Vi, som de väluppfostrade gångtrafikanter vi är, sprang på vänster sida, på rad istället för i bredd, i färgglada kläder och reflexväst i signalfärg.
Vid första tillfället la jag märke till en lustig sak; den första bilen vi mötte tog rejält med utrymme till oss, låg mer eller mindre helt på motsatta körbanan. Nästa bil rörde sig inte en millimeter från sin linje utan körde otäckt nära oss där vi sprang. Ingen av dem hade mötande trafik. Detta fick mig att fundera lite och att påbörja ett enkelt, helt ovetenskapligt, och fånigt experiment. Jag iakttog alla bilar vi mötte under vår runda, la märke till om det var en kvinna eller man som körde, om de fick möte eller inte och kombinerade detta med hur de betedde sig när de mötte oss.
Vad betyder detta? Att kvinnor stirrar rakt fram, skygglappar på, siktar på mittlinjen och inte vågar förändra riktning? Att män är mer perifera i sin uppfattning, tänker lite längre och hänsynsfullt? Naturligtvis inte. Det här betyder ingenting. Jag tyckte bara det var lite roligt att det uteslutande var på detta vis, utan undantag. Tills vi var nästan hemma. Och vi möter en karl. I sin lilla pick-up. Tittandes på sin mobil. Eller vad det nu var han hade snett ner till höger om sig i kupén. Inte såg han oss i alla fall. Förrän i allra sista stund. En snabb rattrörelse följd av högljudda svordomar och könsord från yours truly. Kunde gått illa.
Hellre en försiktig tjej bakom ratten då. Alla dagar i veckan.
Vid första tillfället la jag märke till en lustig sak; den första bilen vi mötte tog rejält med utrymme till oss, låg mer eller mindre helt på motsatta körbanan. Nästa bil rörde sig inte en millimeter från sin linje utan körde otäckt nära oss där vi sprang. Ingen av dem hade mötande trafik. Detta fick mig att fundera lite och att påbörja ett enkelt, helt ovetenskapligt, och fånigt experiment. Jag iakttog alla bilar vi mötte under vår runda, la märke till om det var en kvinna eller man som körde, om de fick möte eller inte och kombinerade detta med hur de betedde sig när de mötte oss.
- Vi mötte någonstans mellan 20 och 25 bilar
- Gissningsvis var könsfördelningen mellan manliga och kvinnliga förare 60/40 %
- Ingen (0) kvinnlig förare gick över mittlinjen för att ge oss lite extra plats där vi sprang.
- De enda manliga förare som inte lämnade körlinjen var de som fick möte.
- Av de kvinnliga förarna var det inte ens en handfull som fick möte.
Vad betyder detta? Att kvinnor stirrar rakt fram, skygglappar på, siktar på mittlinjen och inte vågar förändra riktning? Att män är mer perifera i sin uppfattning, tänker lite längre och hänsynsfullt? Naturligtvis inte. Det här betyder ingenting. Jag tyckte bara det var lite roligt att det uteslutande var på detta vis, utan undantag. Tills vi var nästan hemma. Och vi möter en karl. I sin lilla pick-up. Tittandes på sin mobil. Eller vad det nu var han hade snett ner till höger om sig i kupén. Inte såg han oss i alla fall. Förrän i allra sista stund. En snabb rattrörelse följd av högljudda svordomar och könsord från yours truly. Kunde gått illa.
Hellre en försiktig tjej bakom ratten då. Alla dagar i veckan.
 |
| Susie Wolff, F1 |
Kommentarer
Skicka en kommentar