Om planlöst och verktygslöst planerande

Det här börjar ju bra. Inte. Första veckan med 5:2-fasta resulterade i en viktuppgång på 0,7 kg. Nu kan man ju resonera att den här helgen inte var normal gällande matintag, men visst tycker man att två dagars fastande skulle påverka lite? Nåväl, det är lätt att ge tappt när man inte får omedelbara resultat, men jag har lovat att jag ska hålla i detta tills vi åker till Italien så det kommer jag göra. Har det inte skett något på fyra veckor får vi väl se vad vi gör...
Som ni säkert minns valde jag för ett tag sedan att sluta planera träning (långt i förväg). Planerad träning ledde ofta till utebliven träning som ledde till dåligt samvete och det behövde jag inte. Det har gått bra och jag har de facto kommit iväg till gym regelbundet efter det, nu väntar jag bara på att löpningen ska följa efter i samma fotspår. Är ju anmäld till både Kraftprovet och iForm så det håller inte att inte hålla igång det där. Det är klart att det behöver planeras lite, i alla fall dagen innan, men det är lätt att börja göra en långsiktig plan i alla fall. Aja Baja.
På tal om planering så satt jag och funderade på det igår. Det är ju så mycket man känner att man behöver hinna med. Träning, läsa, tv-serier, film, trädgård, sälja skit på blocket, sortera XBMC, städa källare, renovera med mera. Vad säger ni om att man helt enkelt bestämmer sig för att:

Måndag: Löpning
Tisdag: Läsa
Onsdag: TV
Torsdag: Skriva
Fredag: Film
Lördag: Hus/Trädgård
Söndag: efter behov

Fast då är man ju där igen, planerande. Så kommer en trött dag emellan, man behöver stanna lite längre på jobbet, Blåvitt spelar hemma eller man bara inte känner för det. Schemat spricker och samvetet... Nej, det var nog ingen bra idé i alla fall. Å andra sidan, utan någon som helst plan tenderar jag att fokusera på bara en sak i taget och det är inte bra det heller. Det ska fan vara ambivalent...

Nåväl. Livet får väl rulla på. Det är lite jobbigt nu, det är mycket som händer, mycket som ska processas och hanteras. Gammal skit flyter upp till ytan med ett bekant "plopp" och den nya verktygslådan är svårfunnen i brôten i den ostädade källaren. Jag vet precis var jag ställde den, men det var ju ett tag sedan och under en tid tyckte jag inte jag behövde den. Nu gäckar den mig med sitt kamouflage. Eller är det som så att det skedde ommöblering hemma när jag var i Polen i 14 månader och att det är därför jag inte hittar nu? Är man van vid att använda stjärnmejsel och det plötsligt behövs torx, då blir det svårt. Ska jag skaffa nya verktyg eller är det lika bra att ringa en hantverkare? Inget av det tilltalar just nu, men så sker ju inga framsteg heller.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kungsleden dag för dag: 2 september - Jäkkvik till Luvtavrre

Kungsleden 2016: Att få ligga bra

Huvudstad 2014, Balkan, 29/4: Kvardröjande öststat