Nattjobb

Vår reception är bemannad dygnet runt. Vid 16-tiden på eftermiddagen kommer en av tre olika damer och sätter sig bakom disken. De sitter där till morgonen när ordinarie receptionisten kommer vid 8. Varje natt. Måndag till lördag. 16 timmar. Jag är lite osäker på varför. Vi har ju förvisso produktion dygnet runt 6 dagar i veckan men kontoret töms ju runt 17 varje eftermiddag och vid porten in till produktionssidan av tryckeriet finns ytterligare en vakt. Idag tog jag bladet från munnen och påpekade för en kollega att dessa tre damer väl troligen har företagets tråkigaste jobb. Han höll med om det. Vi försökte finna orsaken till jobbet, han försökte med att vi ju har systerföretag i andra tidszoner och att de ju kan ringa ibland. Den teorin föll på att ingen av dem talar engelska och att de fram till 19-tiden vidarebefordrar samtal till just denne kollega. Kan det då vara som en sorts säkerhet ifall något skulle hända? Någon sorts avskräckande syfte för att inte locka in kriminella element om man ser att någon är där? Kanske. Vi landade väl dock i att det antagligen är en kvarleva från gamla tider som ingen egentligen vill göra något åt.

Vi spekulerade lite vidare kring vad de gör hela nätterna och tydligen läser de böcker, tidigare hade de tillgång till TV, de kanske stickar, löser korsord, dricker te och pillar sig i naveln. Jag hade nog klarat det, jag har ju inga problem att underhålla mig själv och jag trivs med mitt eget sällskap. Ett problem skulle kunna vara att för att klara av ett sådant jobb måste det vara viktigt att se till att skaffa sig ett rikt social liv vid sidan om även om det kan vara nog så svårt. Jag menar, jobba på nätterna och sova på dagarna kan ju göra eremit av vem som helst. En stor social estradör är jag dock inte direkt. Men jag såg helt plötsligt andra kopplingar. På sätt och vis har ju jag en liknande situation. På samma sätt som de åker till jobbet på eftermiddagen och kommer hem på morgonen åker jag iväg på söndag eftermiddag och kommer hem fredag kväll. Min "natt" är på vardagarna. Jag har valt en avskärmad tillvaro jag också. Jag behöver också något sätt att hantera detta, att fördriva timmarna. (jag inser att det haltar lite, men va fan)

På dagarna består isoleringen av att alla andra pratar polska, det gör inte jag. Vill de mig något pratar de engelska. Det fungerar bra, men det finns uppenbara tillfällen då jag hamnar bredvid, isolerad. Exempel från igår: Jag tog min kaffekopp för att gå till köket och fylla på java. Dörren var stängd, men det är den ibland när folk fikar eller liknande. Jag öppnade den försiktigt. Det fanns inget kök kvar. I en hög med byggbråte stod en hantverkare och stånkade. Jag låtsades som om jag bara inspekterade hans jobb och gick tillbaka till mitt skrivbord. Utan kaffe. Lite senare kom jag på att folk runt omkring mig gått iväg och sedan kommit tillbaka med salladsburkar och smörgåspåsar till sina bord. Någon hade burit ut ett litet bord från PC:s kontor. HR hade gått förbi med en bricka porslin och bestick. Det visade sig att vår ombyggnad nu nått köksregionen och alla hade blivit ombedda att tömma det de hade i kylskåpet. Kaffebryggare och vattenkokare hade flyttats till "förmaket" till de nya toaletterna på nedervåningen och det var dit man nu fick gå för att ta sig sitt kaffe. Det här hade ingen berättat för mig. Jag minns att någon stod och talade till alla tidigare på morgonen så troligen var det då denna information kablades ut. Ingen brydde sig dock om att berätta för den lille gråe svenske musen i hörnet. På eftermiddagar är isoleringen mer fysisk. Jag går själv till och från jobbet, jag bor själv, sover själv, äter själv.

Jag behöver, precis som damerna i receptionen på nätterna, hitta ett sätt att hantera det här. På kvällarna är det enkelt. Jag har massor av TV-serier och filmer jag vill se, jag har den här bloggen, jag har böcker. Jag försöker hålla igång medelst löpning och jag lyssnar på min musik. På dagarna försöker jag interagera mer med folk och nu när vi alla flyttat in i ett större kontorslandskap kommer det vara enklare. Jag får helt enkelt ta mig själv i kragen och fråga om det är något jag undrar över. Om någon verkar berätta något, fråga vad det handlade om. Jag behöver nog också bli lite duktigare på att inte klandra mig själv om jag inte springer en kväll, om jag bara ser tv/film eller om jag kommer sent i säng. Det jag gör, veckopendlar till ett annat land, bor som ensam svensk i byn är inte enkelt. Jag förtjänar att göra det jag känner för när jag behöver få tiden att gå. När nattskiftet är slut och jag åker hem behöver jag ha samlat kraft under de sista gryningstimmarna för en social ledighet. Jag säger inte att den är jobbig, jag säger att jag blir jobbig om jag inte är förberedd och inte förstår vikten av den.

PS. Att även de hemma påverkas och får hitta egna sätt att hantera den situation vi är i nu allihopa, det begriper jag, men det får de blogga om själva.

Och till sist:

• De små filmomdömen som jag gjort på Google+ kommer jag flytta hit. Det kommer inte bli långdragna historier, men jag vill samla allt här.
• Det var länge sedan jag gav prisindex. Att handla har blivit vardag, ska försöka bli bättre på att spara kvitton.
• Kommer snart göra ett inlägg med bara bilder, för att visa er bygget vi jobbar i. och lite annat som hänt.
• Avslutar med bilder på trädet jag tänker följa nu när hösten kommer.

Kram på er. I morgon är det Skäggtorsdag, glöm inte!

6/9

18/9