Storstad 2015: Bryssel. 12/6 - Gamla floder och gratis politik

En luftkonditionering med kontaktbehov och en värme kroppen ännu inte vant sig vid riktigt gjorde kanske inte natten till den mest sömnrika, men några timmar lyckades vi klämma in. Tid för avfärd från hotellet var bestämd till 9:15 och innan dess hann vi få i oss en högs ordinär hotellfrukost, dock med en äggröra och ett kaffe som stack ut och satte lite guldkant på starten på dagen.

Brussel som europeiskt politiskt centrum är ju givet uppmärksamhet när man väl är här och en liten promenad på dryga två kilometer från hotellet påbörjades på utsatt tid. Termometern visade redan 23 och hade hotat med 29 framåt dagen, med avbrott för åskskurar vid 15-tiden. Regnjackan packades ner men shortsen låg kvar hemma i Edet. När vi såg parlamentet i slutet av gatan började det droppa. Det blev aldrig något egentligt ihållande av det, men det och faktumet att vi missat lite på tiden/avståndet gjorde att steglängden nu ökade, så även kadensen. På fredagar kommer man som enskild besökare bara in vid ett tillfälle under dagen, kl 10, så det gällde att inte komma för sent. Det gjorde vi inte, vi hade säkert en minut tillgodo...

Rundvandringen görs med audioguide och tar kanske 15-20 minuter, netto. Det koncentreras i princip kring plenisalen där du får sitta ner och på ditt eget EU-språk få en genomgång av hur parlamentet och dess arbete fungerar. Man inser snabbt att detta är en koloss. En koloss med goda intentioner och med ett oomkullrunkeligt grundläggande syfte, men en koloss likaväl. Alla grupperingar, rävspel, koalitioner, förhandlingar och turer innan saker och ting de facto beslutats inte bara försvårar och förlänger processen, man kan inte låta bli att fundera på om den inte också utarmar resultatet oftare än inte. I en intilliggande byggnad finns Parlamentarium, en multimediautställning om EU:s historia och det nuvarande parlamentets arbete. Oerhört välgjort och med möjlighet till ordentlig fördjupning i allt som ledde fram till den grundläggande tanken, milstolpar i Europas historia fram tills nu, processerna i det dagliga arbetet och information om de representanter som sitter där idag, inklusive möjlighet att skicka mail till Federley, Hökmark, Paulsen och de andra. Imponerande och gratis. Ingen ska kunna komma och säga att de inte haft chansen att lära sig vad det här är. Vi gick inte in på djupet så, tiden fanns inte för det, men jag gick därifrån med tanken att det viktiga att veta inför nästa val är kanske inte vilka frågor de olika ledamöterna brinner för utan snarare var deras gränser går för kompromisser. Vad är de beredda att offra för att få igenom sina förslag? Vad är inte en helig ko i hästhandlandet över gruppgränserna? På vilken bekostnad ska hjärtefrågorna fås igenom? Att hålla koll på detta kräver nog dock ett arbete som väldigt få är beredda att lägga ner. Man får helt enkelt lita på dem...

På väg därifrån såg vi några uteliggare som antagligen valt det säkraste stället i Europa att campera på: alldeles utanför entrén till parlamentet. Att köra bort dem är väl inte helt pk... Regnet hade nog aldrig riktigt kommit igång, och när vi promenerade tillbaka mot centrum var det betydligt mer folk på gator och torg. Det började närma sig lunch och i solskenet (nu visade tempen 27) njöt folk av ett för Bryssel ganska ovanligt väder vad vi förstår. Klockan 13 mötte vi upp med nästa guide, denna gång för en mat och provsmakningsvandring. En liten herre med nästan irländskt utseende tog hand om oss under närmsta 4 timmarna och vinkade sådan flax att vi var ensamma i gruppen vilket ledde till att vi kunde skippa till exempel Maneken Pis och ta lite andra delar av staden som kanske inte ligger direkt på de stora stråken. Vi provade öl, åt en hel lunch med musslor och vin, provade choklad och avslutade det hela med en riktig Brysselvåffla, frasig, luftig och med obscena mängder grädde, florsocker, jordgubbar och karamellsås. Klockan var 17 när vi var färdiga och man tvekade till och med på om man skulle vara intresserad av frukost nästa dag...

Det var en mycket trevlig vandring och även om den kostade en slant kändes det som om man fick valuta för pengarna. Än viktigare, man fick se ställen man kanske aldrig hittat annars, en del inte ens med hjälp av den mest intrikata guidebok. Som till exempel den lilla puben inhysandes Bryssels äldsta dockteater, som dessutom visade sig ha en föreställning samma kväll. Eller den äldsta baren i Bryssel, en undangömd entré i en lika dold gränd, där de serverade vad som tydligen ansågs vara världens bästa öl (Westerkleevt) för enbart €15/flaska. Han visade oss också den kvinnliga versionen av Maneken Pis, fiskmarknaden, den enda kvarvarande del av floden som en gång flöt genom staden innan man byggde över den samt kyrkan där pilgrimer inleder sin vandring mot Santiago de Compostela. Här började han dock bli lite väl frispråkig, kanske med anledning av att vi var en så liten grupp. Han pekade på symbolen för Frimurarna i taket på kyrkan (det allseende ögat), började prata om Illuminati och att de stod bakom varje president i USA, att de var ute efter världsherravälde och att begränsa planetens population till 500 miljoner. Senare, vid en spetsig obelisk, rest till minnet av resterna av ett palats, påpekade han att även det var Illuminati. Hans åsikter om Belgiens sätt att ta hand om flyktingar kunde lätt tolkas som intoleranta och nationalistiska och han berömde Sverige för att inte använda euron som valuta, den var nämligen dömd att misslyckas. Vi valde att inte gå i clinch med honom, vi förhöll oss neutrala, och koncentrerade oss istället på det vi betalat för och som han tveklöst även levererade med den äran, men när vi på taket av ett parkeringshus tittade på panoramavyn över staden och han påpekade att den stora byggnaden på högsta punkten i staden, Halls of Justice, även agerade som hemlig entré för den ihåliga planeten, precis som på Nordpolen där det är en "no fly zone", att planeten är ihålig och hyser stora mängder människor som flyttade ner där efter Hiroshima och Nagasaki-bombningarna, då såg han nog skepsisen i våra ögon eftersom han sa: "Det är bara att kolla på YouTube, sök på Hollow Earth". Ja, ja. Det gav oss något att prata och skratta om över ölen senare på kvällen i alla fall. 

Tanken på marionetteater lockade oss. Visst, den skulle framföras på franska, men hallå, Napoleon och Waterloo, vi vet ju hur det går, eller hur? Efter en snabb kaffe som avslutning på matvandringen blev det en lika snabb uppfräschning på hotellet innan vi travade iväg, tillbaka till puben med teatern. De har som sagt tydligen haft dockteater här i evigheter och vi såg snart att det var ganska mycket folk, vuxet sådant, som samlades för en öl på trädgårdsserveringen i väntan på föreställningen. Lokalen låg uppe på tredje våning, direkt under taket, så värmen var påtaglig. Svetten rann, dockorna dansade och tjoade på franska, Napoleon växte upp, gifte sig, skilde sig, slogs och förlorade. Vi hann med en paus i teaterns museum med tillhörande bar, där visade sig även den gamle Master of Puppets och hälsade på folk. Andra akten var lite mer pratig, men vi förstod vad vi behövde och gick därifrån mer än nöjda, ut i den stimmiga fredagsnatten i Bryssel.

Efter dagens matvandring var sen middag inte att tänka på, men lite nattamat slinker ju alltid ner. Självklart skulle vi ha Frites och i närheten av det nattupplysta Grand Place slank vi ner på en servering med en strut friterade kolhydrater. Obscena mängder ihop med majonnäs slank ner samtidigt som de på grund av fredag betydligt mer fulla gatorna gled förbi med betydligt mer fulla tonåringar. På restaurang- och bargatan var det givetvis mest och svenskarna var i högform. Åtminstone lät det så, men det är ju klart, det var de som stack ut i mina ögon. Jag har varit del av den där högen, den som står i den ljumna kvällen, på kullerstensgatan, med en drink i hand, lösandes alla problem eftersom morgondagen inte existerade. Jag unnar ungdomen det. Lika mycket som jag unnar dem att när de närmar sig 50 få komma tillbaka och uppleva vad mer en stad kan ge. Majonnäs, till exempel.










Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kungsleden 2016: Att få ligga bra

Kungsleden 2016: Jakten på tält

Huvudstad 2014, Balkan, 29/4: Kvardröjande öststat