På sin höjd

Om man sänker blicken till horisonten blir perspektiven oändliga. Litenheten blir tydlig, stora saker blir små och detaljer övertydliga. 

Jag ligger här med slutna ögon. Jag känner mer än jag ser. Jag vet var solen befinner sig. Den försöker lura mig, den leker tittut. Den vill få mig att tro att jag vrids runt min egen axel, men när jag öppnar ögonen är den där den ska, liksom jag. På sin höjd har jag kommit lite längre.

Mina andetag viskar i förtroende med världsalltets sus. Hemligheter utbyts, mystiska koder. Jag ligger och är nyfiken, men vill inte veta. Samspelet mellan min kropp och omgivningen skänker mig tillräcklig information. Jag vet inte vad den informationen innehåller, eller vart den leder, bara att den är nödvändigt nyttig.

Verklighetens svartbolmande dieselmotor blir till ett svagt och bekvämt surrande. Det ökar lite i intensitet och drar bortåt. Morgonens arbetsinsats är över. Stillheten bleknar och vinden ökar. Inom kort är allt som det har varit. Som det ska vara. På sin höjd lite klokare.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kungsleden 2016: Att få ligga bra

Kungsleden 2016: Jakten på tält

Huvudstad 2014, Balkan, 29/4: Kvardröjande öststat