Storstad 2017 - Bern/Vaduz. 15/4: Marknad, motorväg och Mühle

Innan det var dags att lämna Schweiz huvudstad skulle enligt känt mönster en marknad besökas. Vid Bärenplatz fanns den och likt så mycket annat ett mönsterexempel på ordning och reda. Ena halvan var det vanliga marknadsskräpet i form av generiska kläder, kepsar, arm- och halsband och onödiga prydnadssaker. Här fanns dock även vad om verkade vara genuina "knallar" som sålde lokala bakverk, specialtillverkade tvålar och ryggsäckar att ha på en liten nätt dagstripp upp på Niesen. Som marknad betraktat dock inget vi inte sett förut om det inte varit för att det var så påtagligt snyggt, rent och lättnavigerat. Väldigt få säljare som flög på dig för att demonstrera ett mirakelmedel och ingen skivförsäljare som kontaminerade miljön med strålande schlager ur spruckna högtalare. En trevlig marknad att gå på helt enkelt. 

På andra sidan gatan, på den öppna platsen framför parlamentet som omvandlats från parkeringsplats till bruksyta för folket, var det frukt och grönt och blommor som gällde. Fräscha råvaror, sticklingar till vårbruket och vackra färdigmålade påskägg. Det föreföll som om hit kom helt enkelt lokalbefolkningen och köpte veckans behov av färskt och de kände såväl varandra som försäljarna. Det var välanvända korgar och nät som fylldes med blomkål, morötter, kålrabbi och blomsterkvastar.

Vi passerade parlamentet och än en gång Hotel Bellevue för ett sista kulturellt besök före avfärd. Vid bron över floden satt en skylt som vi sett på flera ställen som uppmanade den med förtvivlan som funderade på att hoppa att istället ringa ett nummer och prata med någon. Jag kunde inte låta bli att undra om det bara var naivt eller om det faktiskt hjälpte. Påverkade dessa skyltar olycksstatistiken eller hade de kommit upp som ett resultat av den? På semester i en stad som förefaller så välmående och harmonisk är det svårt att föreställa sig att någon skulle vara så desperat just här, men det är givetvis fel. Trasiga människor som mår dåligt finns överallt, oavsett hur neutral och kompromissande landet man bor i är.

Kulturmålet var ett Alpinmuseum vid Helveticaplatz och det var visserligen öppet men istället för vad vi trodde, ett museum om alpinismhistoria överlag, var det mera ett ställe som hade olika utställningar på teman som berörde den alpina miljön, denna gång vattnet. Säkerligen intressant i sig men inte vad vi var ute efter så vi tog promenaden mot hotellet via en övre krans i vägnätet och fick därmed en fin vy av staden lite grann från ovan innan vi baxade oss in i vår hyrda Citroën Cactus och körde österut mot ett nytt landskryss.

Påsken var på upphällningen även här och det märktes på trafiken som ledde till en hel del köer, åtminstone innan vi passerat Zürich. Påsken märks väldigt tydligt här. Alla etablissemang pyntar med ris, ägg, harar, hönor och annat och på ett smakfullt och sobert sätt dessutom. Visst, det där stället som satt ett kaninhuvud på en flamingokropp kanske hade gått över gränsen men på det stora hela fick vi en fin påskkänsla. Själva gick vi över gränsen till Liechtenstein strax före fyra på eftermiddagen och nu hade regnet, helt enligt prognos, gått från lite skvätt då och då till ett ihållande duggregn. Vi parkerade mitt i Vaduz och gick till turistinformationen för att vi ville ha information och dessutom köpa ett turistkort för diverse rabatter på planerade aktiviteter. Vi promenerade lite på gågatan, tog fåniga foton i en cut out utanför nationalmuseum innan vi slank in i en turistshop och köpte ännu en svindyr kylskåpsmagnet. På en uteservering satt vad som föreföll vara fotbollsupporters och skrålade, i stängda butiker såldes svindyra klockor och på busstorget stod asiater och väntade på det lilla turisttåget som på 35 minuter visade det viktiga som fanns att se i furstendömets huvudstad.

Själva åkte vi till Mühleholz och checkade in på Landgasthof Mühle, ett litet ställe med restaurang, festlokal och en dryg handfull hotellrum. Sett till inredning är det nog byggt under det färgglada 70-talet och ingen har sett ett behov av att ändra på det sedan dess. Restaurangen hade omnämnts som en bra sådan så vi köpte oss lite dricka och satte oss på ett av våra rum och planerade morgondagen, den sista av hela aktivitetsdagar på resan. På grund av dess storlek finns inte obegränsat med aktiviteter i Vaduz men vi är rätt duktiga på att fylla dagarna så vi såg fram emot det. 

När vi kom ner i lobbyn var festlokalen full med folk och det var high life. Vi gick in i restaurangen men kyparen kom fram väldigt bekymrad och meddelade att pga banketten var de underbemannade och hade egentligen inte tid för oss. Ärligt och uppskattat på ett sätt, men lite tråkigt ändå. Nu fick vi klä på oss och gå ut och då vårt hotell låg ett par kilometer utanför centrum och duggregnet höll i sig blev det lite bökigt. Men se. På andra sidan gatan låg Njord, en liten restaurang som en finsk snubbe öppnat upp med lite nordiskt tema mitt bland alperna. Vi chansade och hade åter igen lite tur då det inom kort skulle komma ett stort sällskap som skulle fylla hela restaurangen men om man föste ihop två mindre bord kunde vi sitta där. Sagt och gjort, här fick det bli. God mat, hemtrevlig service och skön miljö gjorde att kvällen blev lyckad trots den lite haltande starten. Servitrisen, en lokal tjej, kunde inte låta bli att fråga varför vi valt att komma till Liechtenstein från Sverige och blev som många andra intresserad och imponerad när hon fick höra svaret. Vi har räknat ut att vi har minst 18 städer kvar att besöka och då några till av dem går att göra på komboresor likt denna bör det bli kanske 15 resor till, lagom till pensionering alltså. När vi somnade in under dunbolstren var det inte utan att man hoppades att man får ha hälsan så att vi hinner med alla, det vore surt att snubbla på målsnöret.





Kommentarer

  1. Tack för att du delar med dig. Längtar ut!
    Vad stod förresten på den nordiskt inspirerade menyn hos finnen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lax och fisk i allmänhet. Hårdvara mitt i kontinenten... Plus en massa björkstammar i inredningen.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kungsleden dag för dag: 2 september - Jäkkvik till Luvtavrre

Kungsleden 2016: Att få ligga bra

Huvudstad 2014, Balkan, 29/4: Kvardröjande öststat