Kungsleden 2016: Alla hjärtans vandring och tester

Förra året när det var dags att fira konsumtionsdagen den 14 februari tog jag och den bättre hälften en dags vandring i skogarna hemmavid. Det blev en heldag med såväl fika som swag i skogen:


I år, med mitt förestående äventyr i sommar, bestämde vi oss för att göra om det. En annan runda i år och nu skulle lite utrustning testas samtidigt. Inte hårdtestas, det handlade mer om funktionalitet och att lära sig hur grejerna beter sig, inte helt oviktigt. Det vi plockade med oss var:
- Klocka: Suunto Traverse
- GPS Nödsändare: SPOT GEN3
- Vandringsstavar: Black Diamond
- Gas-kök: Primus Express
- Handskar: Sealskinz
- Videokamera: Sony HDR-AS 100 & RM-LVR2
- Fäste videokamera: Sony VCT-BPM1
Det skulle visa sig att några grejer funkade precis som tänkt, annat inte riktigt så... Häng med!

Klockan är som jag beskrivit en tämligen modest vandringsklocka. Den har många funktioner jag aldrig kommer använda men de många möjligheterna till inställningar gör att jag får vad jag behöver. Nu ville jag låta den positionera mig varje minut och rita upp rundan. Allt fungerade som tänkt bortsett från en sak: autopaus. Den är inställd på att pausa registrering om hastigheten sjunker under 3 km/h och det funkade som sådant. Tanken är givetvis att du efter en runda ska kunna se hur lång tid du faktiskt var igång, snitthastighet under rörelse och liknande utan att behöva komma ihåg att pausa om du stannar och kissar, fixar käk eller bara njuter av utsikten. Problemet är att om du går i lite terräng är det lätt att komma under den hastigheten, speciellt i kraftigt motlut. När vi gått denna runda som vi visste var minst nio km visade klockan bara dryga 3,5. Så den funktionen stänger vi av i vandrings-mode, den passar bättre på löpning.

GPS-sändaren var helt otestad. Tanken är, som jag beskrivit förut, att den dels kan användas för nödanrop vid kris, dels positionerar den mig och jag kan sända förinställda meddelanden med en knapptryckning. Dessa meddelanden kan jag styra till mail, sms och/eller twitter/facebook. Man sätter dessutom upp en "share-page" som man kan dela ut på blogg, till kompisar eller som man känner. Man kan skicka två olika meddelanden, "Check In/OK" och "Custom". Enligt beskrivningen är det senare en bra grej att använda till den närmaste familjen medan det förra mer är för info/skryt. Det fungerar i sig precis som aviserat, men ett par saker lärde jag mig. För det första, det är viktigt hur man utformar meddelandet som går ut till mail och twitter. Gör man inte det är det risk att det inte framgår tydligt vad det som postas eller kommer in i inkorgen. Det andra är att båda meddelanden går till twitter, inte bara det "allmänna". Det som föreslogs skulle användas till närmast sörjande gick inte att koppla loss från twitter vilket alltså innebär att det inte är någon som helst skillnad på de två. Jag har påpekat detta för supporten, de svarade att jag uppfattat det hela korrekt och rekommenderade mig att koppla bort twitter innan jag skickar "custom". Intressant eftersom poängen med denna är att man har den för att man troligen befinner sig där man saknar mobiltäckning...

Nå, för övrigt var det som tänkt. Den positionerade mig var tionde minut och det kan man se på den delade kartan. Det verkar dock som att positioneringarna försvinner efter en vecka här, vi får väl se. Här kan man se positionerna, samt de olika meddelanden jag skickat.Jag kan också exportera informationen och skapa mig en googlekarta av detta, att ha senare, eller som arkiv eller nåt, men som ni kan se behöver den jobbas lite med...

Vandringsstavar hade jag visserligen sedan tidigare, men jag ville ha ett par som dels var lättare, dels om var enklare att transportera. Valet förr på Black Diamond Distance Carbon FLZ. Väger endast 365g och är som ni kan se via länken ovan tredelade. De är av kolfiber som givetvis låter fräckt men som killen i butiken sa: "Alla stavar som fastnar i en klippskreva knäcks om du fortsätter gå..." Det följer med utbytbara spetsar och även om jag hoppas slippa is i sommar är det ju bra att ha. I butik tyckte jag att den tredelade konstruktionen gjorde att staven kändes lite "rickig" när man satte ner den och vickade lite på den. En tvådelad eller en teleskopstav har givetvis inte samma bekymmer. Men det ska sägas att vid användning i skogen var det inget som märktes av alls. Stabila och pålitliga när man väl vant sig vid att de knappt väger något alls... Enda saken jag kunde reagera lite på var handlovsremmarna, jag hade svårt att få dem att sitta naturligt och bra. Blir till att testa och prova olika inställningar.

Köket jag valde att köpa till slut efter en del kollade och funderande var ett Primus Express Stove Set. I lådan finns själva brännaren med hållare för kastrullen, ett vindskydd, en 1-liters kastrull med plastlock (som kan användas som durkslag) samt en plastinsats att använda som uppläggning eller som i vårt fall för att dela på maten. Jag funderade på att skaffa ett MSR Reactor också, den verkade vara lite mer effektiv och utrymmeseffektiv, men då begränsas jag till kastrullen och dessutom är lågan svår att reglera, det är fullt spjäll eller inget. Primusköket väger 449g utan gasbehållare (som får plats i insatsen när den är packad) och tar inte med plats än en stor grapefrukt. Typ. Vi hade med oss en burk Felix Gulashsoppa ut, monterade ihop köket, hällde i soppan, tände på gasen och ställde dit kastrullen. Jag skojar inte, det var HETT inom tre minuter. Sjukt nöjd med effektiviteten på den! Kommer funka skitbra både att göra gröt på och att bara koka upp vatten till frystorkat. Jag filmade det hela, men tyvärr kan jag inte visa det, mer om det nedan...
Behovet av bättre handskar blev klart när jag testade regnstället i en av vinterstormarna. Våta handskar när det blåser gör ingen glad. Helst hade jag velat hitta ett par som hade såväl Windstopper som Gore-Tex i sig. Det har dock visat sig att det inte är lätt att leta på nätet efter sådant, specifikationsdetaljerna från en handske till en annan varierar så mycket så att det är omöjligt att jämföra. Och en handske vill man prova, de storlekarna är knepiga. 10? XL? I butiken blev jag rekommenderad Sealskinz All weather Cycle XP Glove. En cykelhandske, visst (den är vadderad i handflatan), men 100% vattentät. Ingen windstopper, då fick det bli skidhandske och jag var ju ute efter en smidig handske att dra på mig om vädret så kräver. Jag valde L även om kanske XL gick lättare på handen, men jag gillar en handske som sitter tight. Trots den mindre storleken är fingrarna dock lite långa... Dessutom, när jag borstade bort snö på en skylt vi skulle läsa på i skogen kunde jag ge mig fan på att jag kände vätan gå igenom fingertopparna. Jag lyckades inte replikera det, det ska testas ordentligt under vattenkran här hemma. Och attan vet om man inte ska ha en vindtät i alla fall. Jag är varm av mig och en våt handske kan vara ok ändå, om den är vindtät, känns det som.

Min videokamera har jag haft ett tag nu, jag kan den och vet att jag är nöjd med den. Nu skulle jag testa den tillsammans med ett ryggsäcksfäste jag skaffat, så man slipper plocka upp den varje gång, bara att trycka på knappen, liksom. Till kameran har jag en sorts "fjärrkontroll" som i grund och botten är en liten skärm jag kan ha på handleden och där se vad som syns i sökaren, starta/stoppa, samt göra lite basinställningar. Fästet till ryggsäcken är av kardborretyp tillsammans med ett fäste som gör att man kan vinkla kameran i fyra olika riktningar. Tillsammans med handledsfjärren är det lätt att se till så horisonten är hyfsat rak och att vinklingen upp/ner är korrekt. Det var smidigt att använda, men för att spara batteriet slår kameran av sig efter en stund och det innebar att jag före varje tillfälle måste "väcka" den med en knapptryckning, vad jag kan se går inte det att göra från handleden. Jag måste alltså ändå trycka på själva kameran... Dessutom går handledsskärmen också i viloläge efter en stund, även om jag filmar, så kör jag en längre sekvens måste jag väcka den för att kunna avsluta inspelningen. Sånt bök är jag inte ute efter, jag får lusläsa instruktionerna och se om jag kan komma runt det.

 

Det stora problemet med kameran kom dock på väg till vår lunchrastplats. Jag filmade under promenaden och rätt som det var hörde jag att kameran stängde ner inspelningen själv. Jag tänkte väl att jag kanske kommit åt avtryckaren på handleden och startade bara upp den igen. Jag fortsatte filma under resten av turen samt att ta kort, men när jag kom hem upptäckte jag att INGET efter den händelsen fastnat på minneskortet och den sekvens som avbröts var skadad och gick inte att visa. Jag testade igen, kameran beter sig som att den filmar, men inget fastnar. OK, så något har hänt med kortet då? Formaterar om kortet. Det går inte. Vare sig sittandes i kameran eller i en separat kortläsare. Dra. Åt. Helvete. Visst, det är tur att jag upptäcker det nu, att jag inte går fyra veckor på fjället och bara tror att jag filmar, men frågan är om det är kortet eller kameran som felet ligger på. Just nu är det ju kortet, visst, men tänk om det var kameran som gjorde det? Lyckligtvis är det mindre än två år sedan den införskaffades och det var på NetOnNet, så det får bli att åka dit och be dem titta på det. De är aldrig krångliga med klagomål eller reklamationer. Håll tummarna!

Nå, på det stora hela taget var det en mysig dag. Det är härligt att vara ute och att få fira Alla Hjärtan med mitt hjärtas dam gjorde givetvis det hela lite extra speciellt. Som ni kan se på filmen nedan fick Lotti en kompis utöver mig med sig på denna vandring, men efter att jag tröttnat på att han hängde henne i hasorna och gned sig skällde jag ut honom och han sprang då till skogs och kom aldrig mer igen... Vi forcerade en brant stigning till en utsiktsplats och även om solen väntade till de sista 20 minutrarna med att bryta igenom molntäcket är Göta Älv-dalgången en vacker syn från ovan. Dagarna efteråt gjorde sig vaderna påminda, så låt oss hoppas att vädret vänder nu så vi kan ut och nöta mer på helgerna.

Planeringen går vidare, kul att du hänger med. Koppla nu av med en liten morgenspatziergang i Utby:


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kungsleden 2016: Att få ligga bra

Kungsleden 2016: Jakten på tält

Huvudstad 2014, Balkan, 29/4: Kvardröjande öststat