Att ge. Och få.

En lätt förvriden rektangel av solljus sträcker sig in över hallgolvet. 


Det är som om sommaren vill in i huset, värma tiljor och trösklar, jaga ut det sista innestängda av vårvintern som hukar i de innersta av vrår. Bakom träsoffan, under vedkorgen, i serveringsköket. Dit där jag sitter kommer det inte nå, mina nageltränga sandalfötter får inte känna den ljumma kvällsvärmen. Päronträdet kommer sätta stopp för det och skyla vårt villekulla från de sista av de gulnande strålarna från vår livgivande stjärna, denna första av dagar i juni. 

Det är ok. Vårt krypin är gammalt och trött. Sedan över ett sekel har det stått här, troligen i kompani med grålle. De har vuxit in på denna plats gemensamt och hjälpen från kronan är välkommen efter en dag i gasset på åsen av kullen. När lugnet lägger sig finner timret sig till rätta. Det vrider sig lite, sträcker på fogarna och knakar i lederna. Det suckar lätt, andas ut och njuter av lugnet och svalkan. 

Vi blir väl omhändertagna här. Vi gör vad vi kan för att återgälda det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kungsleden dag för dag: 2 september - Jäkkvik till Luvtavrre

Kungsleden 2016: Att få ligga bra

Huvudstad 2014, Balkan, 29/4: Kvardröjande öststat