Jobb


När andra inte gör sitt jobb utan helt utan skrupler bara rycker på axlarna och låter någon annan ta ansvar, hur tänker man då? Ska sådana personer avundas för att de så lätt kan stänga av och ägna sig åt andra saker eller ska man se dem som själviska kvarlevor från en annan tid, en tid då vi levde på att producera produkter, när man köade vid stämpelklockan för hemgång och då din insats egentligen inte var identifierbar?
En fd kollega till mig brukade skämtsamt säga att han inte brydde sig, det var i grund och botten inte hans företag, ergo inte hans pengar. Om ett sådant synsätt lever kvar får vi nog ställa oss in på mer arbetslöshet framöver. Utan företag eller deras pengar kommer det bli svårt att överleva och då blir det snart nog en sista kö för att stämpla ut.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kungsleden 2016: Jakten på tält

Bild
Jag har börjat titta på tält och liggunderlag. det blir med allra största säkerhet ett Hilleberg -tält, dels utifrån erfarenheten med min brors tält i somras, dels utifrån rekommendationer från andra och från omdömen på nätet. Ja, de kostar en slant, men kombinationen av hållbarhet och vikt som de levererar förefaller göra dem väl värda dessa pengar. Jag behöver ju bara ett enmanstält nästa år, det är ju självklart. Ett tag funderade jag på om jag skulle köpa ett tvåpersoners i alla fall, dels för att ha för framtida bruk, dels för att det ju ger bra utrymme att ha sina pinaler i vid rastning och övernattning. Efter lite funderingar blir det nog dock så att det landar i ett solotält i alla fall, vikten är för viktig för att göra avkall på när det gäller en så stor del av packningen som tältet. Dessutom finns det möjligheter med solotält som jag återkommer till. Hilleberg har i princip fyra alternativ för detta: Soulo , Unna , Akto och Enan . Alla med sina specifika fördelar gent
Läs mer

Tanzania 2018/1: På menyn - Fläsk och fisk

Bild
Igår kväll landade vi på Kilimanjaro flygplats efter åtta och en halv timme med KLM från Amsterdam. Vårt safaribolag plockade upp oss och körde oss till vårt hotell inför morgondagens äventyr. En lång dags resande var slut och äntligen skulle den resa som vi planerat och längtar efter så länge, nästan ett helt år, sätta igång. Det var en kollega till vårt resesällskap som gjort en liknande resa förra året som var startskottet för vår planering. Vi gjorde en grov plan och bestämde oss och sedan började allt arbete med vaccin, visum, inrikesflyg, transfer, olika viktgränser på bagage, valuta, flying doctors, boenden med mera. Det mesta har gått smärtfritt men det är tydligt att detta resmål är olikt det vi är vana vid, det ska bli spännande att se hur verkligheten stämmer överens med det vi hört och det vi förväntar oss. Flyget var fullt av folk som alldeles tydligt var ute på liknande äventyr som vi men de flesta av dem verkade vara ute efter att bestiga Kilimanjaro. Det fanns grupper a
Läs mer

Viktigt meddelande! Byte av plattform och adress!

Eftersom Google inte uppdaterat Blogspot på evigheter blir det mer och mer krångligt att blogga mobilt. Av den anledningen byter jag nu till WordPress mitt under Tanzaniaresan. Ny adress är nithrintaag.wordpress.com och inom kort kommer första inlägget ut där. Ha tålamod med utseende och funktioner, får fixa det när jag kommer hem. På sikt ska jag försöka flytta över arkivet också. Puss!
Läs mer