Nithrin Taag - En dvärg i Tiara

Häromhelgen var det kalas här hemma. Fest, gamman och trevligt umgänge. Jag satt och talade med min mor och inte helt oväntat kom samtalet in på min vandring i sommar. Någon vid sidan av samtalet frågade om vi ännu hade bestämt huruvida Lotti skulle komma upp till Ammarnäs och gå de sista milen med mig, varvid min ömma moder utbrast: "Du ska väl inte gå själv!?" Hon hade helt missat detta, jag vet inte hur, men det hade hon. Kanske har någon annan också missuppfattat så för tydlighetens skull: Jag ska gå de 43 milen själv. Det kommer finnas gott om folk och om jag så önskar sällskap på leden, men jag har inget specifikt resesällskap. En tanke har enligt ovan väckts att Lotti ska slå mig sällskap de sista tio milen, men det är alltså inte bestämt ännu. Samtalet med mamma fick mig att tänka lite. För mig har det alltid varit en självklarhet att gå ensam. Visst hade jag velat ha med mig frugan, men det passar inte hennes kalender och det är en lång vandring, jag har full förs...

Förra året när det var dags att fira konsumtionsdagen den 14 februari tog jag och den bättre hälften en dags vandring i skogarna hemmavid. Det blev en heldag med såväl fika som swag i skogen: I år, med mitt förestående äventyr i sommar, bestämde vi oss för att göra om det. En annan runda i år och nu skulle lite utrustning testas samtidigt. Inte hårdtestas, det handlade mer om funktionalitet och att lära sig hur grejerna beter sig, inte helt oviktigt. Det vi plockade med oss var: - Klocka: Suunto Traverse - GPS Nödsändare: SPOT GEN3 - Vandringsstavar: Black Diamond - Gas-kök: Primus Express - Handskar: Sealskinz - Videokamera: Sony HDR-AS 100 & RM-LVR2 - Fäste videokamera: Sony VCT-BPM1 Det skulle visa sig att några grejer funkade precis som tänkt, annat inte riktigt så... Häng med! Klockan är som jag beskrivit en tämligen modest vandringsklocka. Den har många funktioner jag aldrig kommer använda men de många möjligheterna till inställningar gör att jag får vad jag b...