Nithrin Taag - En dvärg i Tiara

...har jag betvingat säldammsbacken och har knappa två mil kvar, joggandes genom ett solvarmt Göteborg.  Om dryga sju timmar har jag gått i mål i Slottsskogen på vad jag har sagt blir mitt sista varv, i alla fall på länge.  Det ska bli skönt att kunna springa för lustens, motionens och hälsans skull framöver och inte intvingad i något schema skräddarsytt för långlopp.  Jag kan knappt vänta. 

Om två veckor ska jag se Tori Amos live i Köpenhamn. Det blir sjätte gången jag bänkar mig för att låta den rödhåriga förförerskan ta hand om mig en eller ett par timmar. Därmed är hon den jag sett flest gånger live, tätt följd av Roger Waters och Dave Eugene Edwards, fem var. Toris fanskara är en sådär hängiven skara, där det finns de som följer henne runt på en hel turné, som hänger utanför varje konsertlokal för meet & greet och som ibland lever på gränsen till vad som är nyttigt vad gäller idoldyrkan. Man kan ju anse att jag balanserar där också, om jag nu ska se henne igen, men tro mig, jag är inte ens nära ett riktigt hardcore fan.     Idag är det ju ganska enkelt att hålla koll på sina idoler. Var är de, när kommer nästa skiva, hur ser turnéplanerna ut, när släpps biljetter med mera. För fans av arten jag beskriver ovan är givetvis detta en guldgruva. Det finns hur mycket som helst att få reda på och man behöver inte missa något någongång. Smarta artister vet också ...

Bästa läsare. I texten nedan ska jag ge några exempel på ett beteende och resonemang jag stött på de senaste dagarna som gör mig både nedstämd, skrämd och förbannad på samma gång. Hoppas du orkar till slutet. Vi svenskar I söndags var det dags för Vättlefjällsvandringen , en liten promenad på 25 kilometer som går av stapeln första söndagen i maj sedan artonhundrafrösihjäl och som vi gjort i en handfull år. En vän hade samlat ihop ett ganska stort gäng som samlades vid starten så rent naturligt spreds vi ut en del i skogen på vår vandring. Själv hamnade jag sist, mest eftersom jag hade lite ont i ett knä och ville ta det lugnt, inte rusa iväg. Lotti, gick strax framför mig tillsammans med en annan kvinna ur sällskapet. Min hustru är ju ett socialt geni, det vet alla som träffat henne, så det dröjde inte länge förrän samtalet några meter framför mig var igång om barn, skolgång, semestrar, husrenoveringar, hunddressyr och gud vet vad annat. Skönt för mig, jag kände för att gå för mig ...