Nithrin Taag - En dvärg i Tiara

Ursäkta att jag inte skrivit på ett tag. Det har varit förhållandevis fullt upp, lägenheten börjar ta form på riktigt och jag har behövt förbereda nästa vecka som skall tillbringas i Sverige. Lägg därtill lite knivskador så går dagarna fort. Vi kom till slut, efter många om och men, iväg till IKEA. Mitt sällskap där tyckte nog det var lagom kul, men det var hennes uppdrag, så det var bara att bita ihop. Vi hade det trots allt tämligen trevligt, skojade och talade om både det ena och det andra och vi lyckades plocka ihop vad jag hade på listan, och lite till. Jag har ju nu i två veckor påpekat att vi även skall köpa elektriska varor såsom dammsugare, kaffebryggare mm och att hon behövde ha pengar till det också, men kan man tänka sig, när vi kom ut ur IKEA så var pengarna slut. Jag är tveksam om det eller det faktum att hon hellre ville åka hem vägde tyngre, men jag bråkade inte. Hon påpekade att resten kunde vi dessutom köpa i Plonsk, och då blir det ju lite enklare. IKEA ligger i Wa...

Den här lille gynnaren slog följe med mig på morgonen idag. Det finns en del lösspringande hundar här och som regel ignorerar de folk totalt utan lufsar bara vidare. Jag har fått förklarat för mig att det är med lösa hundar här som med sommarkatter i Sverige. Folk ger bort små söta hundvalpar i julklapp och när alla i familjen tröttnat på den och den inte är så liten och söt längre så kör man ut den i skogen och lämnar den där. Jag är ingen stor hundvän, men inte ens jag tycker det är ok. Den här fyrbente lille pigge filuren stod och språkade med en kompis vid järnvägen när jag kom travande och jag gick förbi dem som jag brukar när jag ser dylika. Först efter något hundratal meter upptäckte jag att denne lämnat som kamrat bakom sig och bestämt sig för att göra mig följe en bit. Kanske trodde hen att jag, liksom barnen vid skolan på morgonen, skulle dela med mig av min matlåda, kanske var hen bara nyfiken på den där skäggige gobben som travar och går här varje morgon, jag har ingen an...

Det började med Barrett. Eller om det var Peter Gabriel. Oklart vem som är höna och vem som är ägg. Men om vi börjar med Barrett: På Brain Damage fick jag nys om att ett par entusiaster skulle ge ut en bok om Syd Barrett och det skulle inte vara ännu en bok i raden som berättade om hans roll i Pink Floyd, hans sinnessjukdom och död, utan en som fokuserade på den konstnärliga själen. Hans texter, brev, foton och framför allt målningar. Problemet var att det var ett tämligen smalt projekt och man sökte nu få veta om intresse fanns överhuvud taget så att det fanns underlag för utgivning. Jag gillade projektet och idén så jag skrev upp mig. Nästa del i den här historien var att jag kände mig sugen på att uppdatera mig på vad Peter Gabriel höll på med. Jag visste att han givit ut en platta där han tolkade andra artisters låtar och att han jobbat med en orkester, New Blood, för arrangemangen till den. Idén hade tagits vidare till att arrangera om hans egna låtar och en turné...

Jag överlevde. Bitvis kändes det som om det var på håret (och det finns ju inte mycket av) men på det stora hela gick det bra. Tack för att ni oroade er. Det blev en intressant dag som började med att hela hotellet stod utan vatten på grund av ett sönderfruset rör längre ner på gatan. Tur att jag inte gav efter för den första impulsen att ge mig ut och springa före frukost, hade varit just snyggt att inte kunna duscha före festen. Det kom dock tillbaka ett par timmar innan det var dags att gå och då blev det för nära inpå så jag har sparat den rundan till idag istället. Det är cirka tio grader varmare idag också, det är ju inte en nackdel direkt heller. Jag hade aldrig hunnit tala med PC före festen om vad som skulle kunna förväntas, men vi var fyra stycken som träffades på vårt stamhak, Verona, och tog ett par bägare före det var dags. Efter ett tag tog jag mod till mig och frågade om mina kollegor var stora dansare. Svaret var i stort sett entydigt: " Å inte! Nej, det undv...

Och jag är livrädd. OK, livrädd är väl att ta i. Men en del av mig ser inte direkt fram emot det heller. En annan tycker att det ska bli trevligt. Att umgås med kollegor i ett lite mer avslappnat tillstånd nu såhär efter några veckors arbete tillsammans kan ju vara bett bra steg framåt. Om jag förstått det hela rätt så är det vanligt med karnevalsfester här i Polen så här års. Det är deras motsvarighet till semlan , att trycka i sig och festa ordentligt före fastan. Tydligen blev det inte av med julfest på Elanders i år här i Polen så man satsar på Karnevalsfest istället. På lördag. Min första tanke var att det blir perfekt. Efter 5-6 veckor har man mjuknat upp tillräckligt för att vara bekväm med att prata med varandra och den nye chefen på engelska och att det kan helt enkelt vara ett bra tillfälle att ta saker till nästa steg. Eller? Sen började jag höra hur det brukar går till... Polackerna dricker i ett tempo som vi svenskar helt enkelt inte hinner med i. Precis som hemm...

Ännu en härlig helg hemma avverkad. Kallt, klart, vackert och snooker på TV. Mycket bra. Dessutom var dottern hemma på besök och trots handdukar på golvet så var det givetvis härligt att se henne igen. De senaste gångerna jag varit hemma har en hel del av tiden fått läggas på att färdigställa renoveringen av ett rum i huset som nu fått sig en rejäl överhalning efter att barnen flyttat. Från att en gång varit TV/Vardagsrum var det under en kort period de vuxnas sovrum men nu är det dags för att äntligen få en ordentlig matsal. Nu har vi ju liksom råd med ett sådant utrymme och det ska bli skönt att slippa sitta i köket när vi har gäster på middag. Det hela påbörjades i höstas, men det blev mer jobb än vi räknat med och till slut bestämde vi oss för att leja bort delar av arbetet och då blev det som så att strax före jul stängde vi dörren till rummet och firade helg istället. Efter julen flyttade jag till polen, målarna kom hem och när de var klara var det lite jobb kvar till mig, list...